måndag 5 juli 2010

Dagens Pizza 26/6: Vapiano, Östermalm

FRAMTID sköljer över mig och Stepano när vi kliver in på Vapiano på Sturegatan mitt i centrala Stockholm. Här är det första vi möts av varsitt plastkort, '- ni vet hur det fungerar?' och ett förvånansvärt enkelt och effektivt sätt att beställa och betala mat och dryck. Vi passerar ett par fåtöljer och soffor i rött läder och kommer fram till en tjugo meter bred köksdisk med olika stationer där jag beställer en hawaii och Stellan en caprese. Förbi baren på tillbakavägen och tar varsin öl, och tio minuter senare sitter vi med varsin nygräddad paj. Hans caprese var lite klent utrustad, men jag fick iallafall ett par ordentliga skinkbitar och för en gångs skull färsk okonserverad ananas. "Smakar helt okay" säger Stellan. Jag vet inte om man ska kalla detta för autentisk italiensk pizza, Vapiano är faktiskt ett mellanting mellan snabbmatskedja och finrestaurang, och ja det smakar gott, men rejäl tomatsås på t.ex. Gastra är nog ändå ett steg närmre kompromissfaktor noll. Glad och trevlig personal, och mycket välsmakande mat till ett klart överkomligt pris. Det går att äta lite vad man är sugen på här, pizza, pasta, sallader.. allt i italiensk anda.

Miljö: Soffor, fåtöljer, höga stolar, låga stolar, högt i tak, myspys minimalism.. lackrött läder och guldbrunt trä, tillsammans med en futuristisk ljussättning, glasdetaljer, svartvit fotokonst på väggarna och en blandning av downtempo/deep house/chillout strömmandes ur högtalarna på behaglig volymnivå. Blimey!

Personalens härkomst: Blandat. Här jobbar alla möjliga typer, men pizzabagaren som kanske är mest intressant gissar jag vara grek.

Klientel: Blandat, inga alkisar - åtminstone inte under sen eftermiddag/tidig kväll.

Prissättning: Prisvärt.

onsdag 23 juni 2010

Dagens Pizza 23/6: Gastra, Solna Centrum

Väl inne i det trånga lilla Gastra, efter ett något krystat varmt välkomnande som verkat ha berott på en lång dag, satt vi oss ned vid vårat lilla tvåmannabord och plockade varsin tidning ifrån berget bredvid oss uteslutande bestående Aftonhoran och Sexpressen staplade ovanpå varandra. Kyparen kom kort därpå och frågade vänligt vad vi ville ha, jag valde en hawaii i barnstorlek och Stepano tog i vanlig ordning sin calzone. Jag hann motvilligt, nästan plågsamt plöja mig igenom dagens Aftonhora som bland annat handlade om fortsättningen på historian om det stackars efterföljda brudparet, och att HÖR OCH HÄPNA; DET GÅR NU ATT SURFA GRATIS PÅ STARBUCKS (som i övrigt bara finns på Arlanda... innanför incheckningen). Pizzorna anlände heta direkt ur stenugnen och ur Stepas calzone rann det färsk, tomatsås. Han tyckte att den var god, brödet var fint, skinkan var jävligt fin, osten var också fin och den kändes fräsch. Min hawaii hade en krispig men ändå mjuk botten, lagom tunn och det kunde till och med synas att den var bakad på sten; om man kikade underifrån såg man små fragment av sot, och det hade garanterat använts ordentligt mmmmmmjöl. Bra med fyllning, riktigt lyxig tomatsås (inget fusk här) och om jag får citera Stepa: ”skinkan var jävligt fin.” Barnstorleken fyllde lyckligtvis hela tallriken och det fanns garanterat mer skinka på den än på en vanlig svennebanan-pizza. Allt i allt ett lyckat besök!

Miljö: Gastra är för omväxlings skull ett autentiskt Italienskt pizzahak som till och med kör med stenugn, och om man reser på sig kan man till och med se hur de eldar på manuellt. Inredningen är standard-ekonomi i trä, och golvet kaklat. Okej, det kunde ha varit lite mysigare, utsikten är en stor parkering och det är inte direkt rikt på utrymme, men mer kan man nästan inte förvänta sig i den här prisklassen, för de här pizzorna.

Personalens härkomst: Gissningsvis Italien. Även fast vi inte är helt säkra då de inte hade långt hår, men då får man även räkna in att de var väl inne i 40-års åldern.

Klientel: Mest svenskar. När vi kom in satt det några halvalkisar med något rosa ansiktsdrag och pruttade på i halvtakt, men de gick runt 19-tiden efter vad som verkade vara kvällens fjärde stark. Möjligtvis drog de vidare till sportbaren ett stenkast därifrån, för med stor sannolikhet skulle de bli utslängda om de satt kvar mycket längre till här. Detta är inget alkishak.

Prissättning: Något över medel, standardpizzor med mozarella som enda proteinkälla kostar 65 kronor och så ökar de upp till 85. Liten dricka 15 kr, stor 20. Min hawaii i barnstorlek + dricka gick på 75 kronor och Stepas calzone + dricka drog iväg uppåt 90 balubas.

söndag 20 juni 2010

Dagens Pizza 20/6: Restaurang Dizin, Blackeberg

Vi ringde i förväg klockan 13.30 söndagsmorgonen till ära och beställde två pizzor; en calzone till min vän Stepano och en hawaii till mig. Personalen var trevlig i telefon och sade att de skulle vara färdiga inom 10-12 minuter. Uteserveringen var tillgänglig men vi valde ändå att sitta inomhus när pizzorna väl kom, då vi hade en någorlunda kort tidsram för att äta upp och ta oss vidare. Calzonen rapporterades smaka utmärkt, god strimlad skinka av hög kvalitet och brödet var ”i toppklass”. Salladen var tydligen ingen höjdare för honom, men då tog han bara av pizzasalladen; undertecknad kan gå i god för att det fanns ett litet men varierat salladsplock med sås och oliver. Min hawaii hade lagom med ost, lagom med skinka (även denna strimlad), både banan och ananas och gräddad till absolut perfektion. Det enda jag kan klaga på är att brödet verkade aningen näringsfattigt, men inte fan smakade det dåligt. Tänker man inte särskilt mycket på hälsan så är det här ett utmärkt ställe att tjocka på sig lite.

Miljö: Uteservering under sommarhalvåret med små träbänkar. Stepano la även märke till att det fanns ett akvarium, vilket givetvis ger ökad trivsel och ett starkt plus i kanten.

Personalens härkomst: Gissningsvis persier. Även fast vi inte är säkra på om detta folkslag dog ut efter att ha härjats med av Muslimer med mera.

Klientel: Blandat. Utförligare beskrivning kommer snart.

Prissättning: Medellåg. Runt 60 spänn för hawaiin respektive calzonen.